...eller måla mer än på tisdagkvällen i förra veckan! Min gamla lilla pappa 89 år har lite hastigt installerats på Rosengård på sjukhuset på s k avlastning. Tufft för mamma 84 att vårda honom hemma när sjukdomar och ålderssvaghet och alla möjliga symptom sätter in.

Det här inlägget har absolut ingenting med konst att göra men känns ändå viktig att skriva om just nu! För precis som med allting annat som kan hända i livet, får man plötstligt helt nya saker att fokusera på och att prioritera och reflektera kring....en stor omställning för oss alla i familjen men framförallt för mamma o pappa som alltid varit vana att ha varandra vid sin sida!

Så föregående vecka gick åt till att skjutsa, hämta, stötta, prata, skjutsa hämta, stötta, prata, trösta......och tänk att något så enkelt som livet i sig själv kan vara ett "konstverk", ett liv skapat tillsammans och få dela så många år och både uppleva barn, barnbarn och barnbarnsbarn tillsammans.

Sedan i tisdags har jag mött så många fantastiska underbara människor på Rosengård som utbildat sig för att ta hand om våra gamlingar, de har både kunskap, värme och tålamod och kan hantera alla omöjliga och möjliga situationer. Det skrivs så mycket om vår icke fungerande sjukvård, men här har det inte märkts ett spår!!!
Vänliga, förstående människor är de enda vi mött hittills!

    
Så någon rad om konst i alla fall.....Jag fick ett brev från Iggesund förra veckan inför utställningen som jag inbjudits att delta i 1 oktober. Funderar och funderar på hur jag ska göra, om jag ska tacka nej eller om jag ska försöka delta. Jag tänker sova på saken! Känns inte lätt och inte helt rätt just nu!

Nästa gång ska mitt inlägg handla om konst igen...då ska jag berätta lite om konstnären som målat tavlan här nedan.....kanske någon av er kan gissa eller sett målningar av honom? Det har jag!

Som sagt, mer kommer i nästa inlägg och jag är snart tillbaka! 
Ha en skön måndagkväll!